Dags att uppsummera de kommunala valresultaten i Skåne:
Vellinge: M tappar stort, men får ändå egen majoritet med 28 mandat av 51.
Staffanstorp: Har hittills letts av en borgerlig minoritetskoalition utan KD. M går starkt fram till 19 av 41 mandat och behöver numera bara stöd av ytterligare ett borgerligt parti.
Höganäs: Även här går M starkt framåt till 19 av 41 mandat och behöver bara stöd av ytterligare ett borgerligt parti.
Ängelholm: I denna kommun bryter M rikstrenden och går svagt bakåt. Det beror på att det nybildade Engelholmspartiet, som leds av en avhoppad C-partist, tagit röster främst från de borgerliga och får fyra mandat. Trots detta får alliansen egen majoritet med 28 mandat av 51.
Kävlinge: Har hittills styrts av en borgerlig koalition i minoritet, med SD som vågmästare. Både M och FP går framåt här och säkrar tillsammans med C och KD en egen alliansmajoritet med 25 mandat av 49. Noterbart är att SD backar kraftigt i Kävlinge, men detta beror på att partiet knoppat av lokalpartiet Kävlingebor.
Lund: Brukar växla majoritet efter varje val, men det verkar som om den förbannelsen är bruten nu. Den styrande alliansen tappar ett mandat, men kan ändå regera vidare med egen majoritet, 33 mandat av 65.
Prognos: Oklart läge
Prognos: Ett blocköverskridande styre mellan alliansen och MP
Sydsvenskan har tagit upp ett viktigt problem inom Lunds studentvärld: jämställdhet, eller bristen av jämställdhet. Det är ett problem som funnits länge på alla nivåer inom alla områden, men också ett problem man aktivt arbetet med under många år. Det är ett problem som behöver sin granskning av den tredje statsmakten, men som man tyvärr inte mäktar med. För precis som att all jämställdhetsdebatt på nätet automatiskt mynnar ut i en "tsunami av invektiv, kvinnohat och barnsligheter", mynnar Sydsvenskans granskning automatiskt ut i att mäta en, säger en, faktor: hur många kvinnor har varit karnevalsgeneraler sedan 1849?
Visst säger det måttet något, nämligen att det brister i jämställdhetsarbetet inom Lunds studentvärld. Men det finns andra, enligt min mening viktigare poster: AF:s ombudsman, LUS ordförande, kårordförande. Det finns andra viktiga poster inom Lundakarnevalen också, och kollar man där ser man att t ex Karnevalskommittén har haft kvinnlig majoritet åtminstone under de två senaste karnevalerna.
De sista två timmarna veks åt ett arrangemang där ministern fick ta del av vanliga gränspendlares problem i en öppen och tv-sänd hearing. Jag betvivlar faktiskt att det kom fram några nya problem (eller förslag till lösningar) jämfört med vad hon fått från myndigheterna eller Öresundsborgers 60-punkters lista, men det var nog ändå nyttigt för både allmänheten (c:a 200 personer var närvarande) och ministern att kunna träffas på detta öppna sätt.
Meningen var aldrig att ministern skulle komma med några färdiga lösningar, utan bara att få med sig problemformuleringarna och förbättringsåtgärderna till den övriga regeringen i Stockholm. Som socialförsäkringsminister har hon visserligen några av frågorna på sitt bord, men i princip alla frågor ligger även på UD:s bord, liksom på finansens. Detta faktum retar några bloggare, som Federalisten, men jag är inte särskilt förvånad med tanke på hur oerhört långsamt politikens kvarnar mal och även Kvällspostens politiske redaktör Peter J Olsson verkar hysa viss förståelse för ministerns agerande.
Jag delar dock Agera regionalts och Federalistens frustration över att det verkar stört omöjligt att få istånd någon regional särlösning för Skåne vad gäller gränsgångare, men det var å andra sidan inte heller särskilt väntat och ministern var glasklar över detta. Men detta är en fråga som engagerar fler och fler skåningar och jag är övertygad om att regeringen måste ta problemen på allvar, innan de blir till en politisk belastning. Annars får Cristina göra som pendlarpanelen tyckte vore bäst för Öresundsintegrationen, nämligen att förmå Fredrik Reinfelt och Anders Borg att flytta till Skåne.
Pingat på intressant.se och andra bloggar om: Cristina Husmark Pehrsson, öresund, öresundsregionen, gränshinder, Skåne, regeringen.
Efter några månader i frysboxen är Skånska Betraktelser tillbaka på nätet igen. Du som har varit här tidigare märker att omkring 90 % av de tidigare inläggen är borta. Det beror på diverse anledningar, men i vilket fall som helst fokuserar bloggen på skånsk politik och regionfrågan från och med nu. I inlägg under de närmaste veckorna kommer jag kommentera ansvarskommitténs slutbetänkande och den respons den fått från olika håll.
Sydsvenskan Dagbladet hade en huvudledare den 28 januari där man välkomnade den förmodade regionaliseringen som ansvarskommitténs betänkande kommer att leda till. Men perspektivet var "ju större desto bättre", dvs man välkomnade en "Södra Götalandsregion" som omfattade såväl Kalmar som Halmstad. Skälet till detta var "effektivitetsskäl". En eller ett par miljoner invånare per region, ett universitetssjukhus osv skulle leda till effektiva regioner. Samtidigt desavouerade man löjlig röd-gul chauvinism och menade att regional identitet har inget att göra med denna effektivitet. Anders L Hansson, en av författarna bakom Stadga för Scania, skrev ett intressant svaromål i en krönika i dagens Skånska Dagbladet.
Se även Föreningen Skånelands Framtids genmäle på Agera regionalt och blogginlägg på Federalisten.
Det kan också vara av intresse att veta att den officiella NUTS2-benämningen för Skåne och Blekinge län - Sydsverige - helt skys av företrädarna för Region Skåne och Region Blekinge, man skriver enbart Skåne-Blekinge i alla officiella dokument till regeringen och kommissionen (med brasklappen "Sydsverige=Skåne-Blekinge" på försättsbladen).
Förslaget i sig verkar vara en stor besvikelse för alla hittillsvarande partier i regionfullmäktige. Enligt Sydsvenskan kommer de nya regionerna inte få några som helst utökade kompetenser jämfört med vad Skåne och Västra Götaland har idag.
Som en del i den politiska omstöpningen av Region Skåne efter femklöverns maktövertagande kommer man stadfästa den fyrdelning av Skåne som finns mellan kommunerna. Idag finns det fyra geografiska samarbeten för Skånes kommuner: Nordväst, Nordost, Sydväst, Sydost. I och med förslaget för ny politisk organisation av Region Skåne kommer man avskaffa de fem distriktsnämnderna (som utgår från sjukhusorganisationen) och ersätta den med fyra delregionala beredningar för tillväxt och hälsa, vars gränser motsvarar de delregionala kommunsamarbetena.
Beredningarna ska samverka med kommunerna inom områden som närsjukvård, folkhälsa, trafik, kultur och miljö. De har ingen beslutanderätt, men de ska ledas av regionråd och ha förslagsrätt till fullmäktige. Syftet med detta är bättre förankring av Region Skåne bland kommuner och medborgare, samt bättre fokus på helheten av Region Skånes verksamheter.
